Grrrrr!

Vad är nu detta?

 Skulle kunna vara en bild från en skräckfilm, men det är bara min älskade katt
 Molle som numera gått över till de sälla jaktmarkerna.
Han ser verkligen grym ut men han var faktiskt en av de snällaste katterna jag haft. Lite blyg och tillbakadragen och ingen kel-katt precis.
Jag fick honom när jag bodde i  lägenhet och jag kan påstå att ingen av oss trivdes särskilt bra att bo på det sättet. Han rymde lite då och då men då hittade han själv, ca 1 km, hem till min kompis varifrån jag fått honom. Där fick han vara ute och det var så han ville ha det.
Han lärde sig att åka bil och han älskade att ligga på mina axlar och titta ut när jag körde. Det var kul att se folks reaktion när vi stannade vid rött ljus och de fick syn på honom. Ungarnas reaktion var bäst, de skrattade och pekade.
Lyckan var stor när vi flyttade till vårt lilla hus på landet. Första dagen skulle jag försöka hålla honom inne för att han skulle få vänja sig och känna sig hemma, men han höll på att göra mig galen när han stod vid dörren, skrek och ville ut. Det var bara att släppa ut honom och hoppas på det bästa.Men han var hemma från första stund. No problem.
Han var en duktig jägare, lite väl duktig i mitt tycke ibland. Han kom hem med råttor, möss, fåglar, ödlor och ekorrar. En sommar hittade jag svansar efter uppätna ekorr-ungar ute på gräsmattan och en dag hade han burit in en levande i huset. Oj vilket sjå jag hade innan jag lyckades fånga den i en handduk och bära ut den. Jag släppte den i en tall i skogen och det bara rasslade till så var den försvunnen. Han var nog inte särskilt skadad, bara lite chockad.
Sista sommaren, han var nog en så där 13-14 år började han magra av men fortfarande rätt så duktig på att jaga. Jag förstod att slutet började närma sig.
Jag hade löst en gungstol på auktion och i den satt vi och hade en riktig gose stund. Släppte sedan ut honom och det var det sista jag såg av honom. Jag förstod att han dragit sig tillbaka för att somna in någonstans, i lugn och ro så jag brydde mig inte om att leta efter honom. Han gjorde det lätt för mig så jag inte behövde ta det svåra beslutet att låta avliva honom.
Jag vet att han har det bra i sin katthimmel och jag blev glad när jag hittade den här sköna bilden av honom.

Önskar er en trevlig helg.   //  Lisa