Livet är som ett tåg.

Ibland går det som på räls, full fart framåt och man känner sig trygg och tillfreds.

Och så händer det något, som vänder upp och ner på allt , något som man i sin vildaste fantasi inte hade räknat med skulle hända. Man spårar ur.

Plötsligt upptäcker man att man hamnat vid sidan om, på nå´t sidospår som man inte vet vart det leder. Rakt in i ovissheten.

Mitt tåg kallas för arbetslöshet.

Hoppas jag ser ljuset i tunneln snart.

Önskar er en fin vecka.     //  Lisa